En miljöpolitik byggd på solidariskt ansvar Precis som så mycket annat i dagens samhälle har miljöpolitiken blivit kapitalistisk och syftet har varit att marknadskrafterna ska styra utvecklingen åt rätt håll. Resultatet av detta pekar på två effekter, de marknadsekonomiska termerna medför att vanliga människor inte känner sig berörda av miljöfrågorna och att den som har pengar kan köpa sig fri. Jag vill med denna motion förändra inriktningen på socialdemokratins miljöpolitik, eftersom det folkliga engagemanget är en förutsättning för att förändra utvecklingen. Skillnaden utgörs nämligen av summan av alla de små, men viktiga val som vi medborgare dagligen gör i vår vardag.
2010 var den biologiska mångfaldens år. Men när problemet uttrycks med orden ”förlusterna av biologisk mångfald måste stoppas” känns frågan lika ointressant som dagens börsindex. Men om vi istället konstaterar att ”vi måste sluta att utrota fler arter på vår jord”, så tror jag att fler berörs både intellektuellt och känslomässigt. Språk kan användas både för att skapa barriärer och för att överbrygga dem.
Det finns internationella överenskommelser om att få ner koldioxidutsläppen genom att fördela utsläppsrätter, men då har vi också accepterat att den som har pengar kan köpa sig fri. Svenska folket har minskat utsläppen av klimatgaser vilket medfört att vi har utsläppsrätter kvar. I december 2010 värderades dessa till 7 miljarder svenska kronor och den svenska regeringen överväger att sälja dem till länder på andra sidan. Detta innebär att våra samlade insatser blir meningslösa när de omvandlas till utsläpp någon annanstans. Luften är inte fri, den är global. Länder som Storbritannien har valt att annullera överskottet så att minskningen bli permanent. Jag anser att vi ska kräva att Sverige hanterar frågan på samma sätt.
Systemet med ekosystemtjänster innebär att naturen ska värderas ekonomiskt utifrån den nytta vi människor har av den. Det ekonomiska värdet av humlorna som pollinerare, har i Sverige satts till ca 3 miljarder kronor. Men vilket värde kan vi se av norna eller fältpiplärkan, har vi rätt att utrota arter vi idag inte har förmågan att se nyttan av? Här är det lätt att dra paralleller till den kapitalistiska människosynen där arbetande människor är lönsamma och därför mer värda än t.ex. arbetslösa, sjuka och funktionshindrade. I socialpolitiken måste vi stå uppför människovärdets okränkbarhet och i miljöpolitiken måste vi inse att vi inte har rätt att utrota någon organism
Det har gjorts undersökningar som visar att höginkomsttagare, genom att välja ekologisk mat och miljöbil, ofta har ett gott miljösamvete. Samtidigt går många låginkomsttagare omkring med ett dåligt samvete, de skulle så gärna gjort andra val ifall de hade haft råd. Men om de bägge grupperna granskas utifrån boende, transporter, fritid, konsumtion och semesterresor så är det egentligen låginkomsttagarna som är de verkliga miljöhjältarna. Inte genom medvetna val utan som en följd av den ekonomiska verkligheten. Ifall vi försöker styra utvecklingen genom skatter använder vi marknadskrafterna och minskningen av utsläpp beror då på att de med lägre inkomster inte har råd att resa, äta kött eller ha den bostadsyta som skulle behövas. De som har pengar köper sig fria.
Vi kan se till att offentliga verksamheter föregår mer gott föredöme. Men det rättvisaste verktyget för att ställa miljökrav är genom att stifta lagar både gentemot privatpersoner och företag. Innan vi gick med i EU var detta inte några problem men nu krävs det ett europasamarbete för att komma till skott. Vi måste t.ex. arbeta för att ställa lagkrav på olika transportmedel och inte minst kräva försiktighetsprincipen för alla de olika nya kemikalier som ständigt lanseras i stor skala utan kunskap.
Vilka faktorer gjorde att den mänskliga rasen utvecklades till vad den är idag? Intellektuell förmåga, samarbete, solidaritet med gruppen och medmänsklighet har bidragit till mänsklighetens utveckling och det är dessa förmågor vi ska vädja till. Utvecklingen till ett hållbart samhälle kan bara ske genom ett underifrånperspektiv. Förändra är lätt om vi gör till sammans, det är våra dagliga sammanlagda handlingar som gör skillnaden. Vi har ansvaret för att alla människor känner sig delaktiga i den demokratiska utvecklingen genom utbildning och genom internationellt samarbete. Arbetet för fred och sociala orättvisor går hand i hand med miljöfrågorna. Miljöpolitiken måste kännas angelägen och hoppfull och inte avpersonifierad genom marknadsekonomiska termer. Naturen är inte något vi förvaltar utan mänskligheten är helt beroende av fungerande och friska ekosystem för vår överlevnad.
Därför föreslår jag:
Att socialdemokraterna aktivt motverkar det marknadsekonomiska språkbruket i den miljöpolitiska debatten. Miljön kräver engagemang och inkludering.
Att alla insparade utsläppsrätter annulleras för att ge en faktisk global minskning av klimatgaser.
Att lagreglering ses som ett rättvisare verktyg för att styra miljöpolitiken än skatter.
Att socialdemokraterna bygger sin miljöpolitik på solidaritet, jämlikhet och personligt ansvarstagande.
Att Kristianstads Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till Skånes partidistrikts kongress.
Oppmanna – Vånga socialdemokratiska förening |